Oväntat slut på hundpromenad...
Tidigare i kväll tog jag och Stina ut hundarna för en längre promenad och bustur ute i skogen. Våra borderterriers fick vara lösa i omgångar och busa loss inne i skogen vid elljusspåret. Varga tordes vi inte släppa lös eftersom, hon är en hund med mycket jakt i sig, hon är ej grundfostrad av oss och vad vi förstått en notorisk smitare och dessutom väldigt svår att kalla in. Hemma vid bron släpps Varga för att gå in och vad händer...jo hon smiter med halsband och koppel å hela fadderuttan...Panik!!! Det var ju inte det vi hade väntat oss precis. Varga brukar alltid kliva upp snällt på bron och gå in.
Stina tar in Ila, Aigo och Tikki och jag springer i högsta hastighet i den riktning Varga tog. Jag genar över grannens tomt och grannen står storögt och tittar på, pekar och ropar -hon sprang ditåt! Jag har sån jvl fart så jag knappt hinner ropa tack tillbaka till grannen.
Inne i mitt huvud snurrar, shit oxå nu har vi en Laika på vift som kanske inte känner sig tillräckligt hemmastadd här ännu för att vilja komma tillbaks. Tänker vidare att nu blir hon borta i flera dagar och dessutom ska hon till att börja löpa, detta är inte bra...Plötsligt får jag syn på Varga vid byns återvinningsbehållare, hon var inte så långt borta iallafall...men nu börjar tafattleken!
Det fungerade inte att ropa strängt till Varga, det fungerade inte att locka henne och det som så gott som alltid brukar fungera dvs att man själv springer å gömmer sig hjälpte inte heller. Varga tyckte det hela var lattjolajban alltså, hon lät mej komma ca 10 meter ifrån sig sedan sprang hon vidare. Det går fort oxå när en smidig laika springer... Nu anlände oxå Stina som kommit med bilen utifall att det skulle bära iväg långt. Vid det här laget befann sig Varga och vi bara ett stenkast hemifrån, inne i skogen vid elljusspåret, men vad hjälpte det när hon vek undan för oss hela tiden. Jag fick helt enkelt plocka fram mina gamla målvaktstalanger, jag slängde mej efter henne och kopplet och efter en liten miss så fick jag tag i kopplet. Varga var fast...hehehe skam den som ger sig ;)
Stina stod å skrattade som en tok, tydligen hade det sett ganska komiskt ut...Jag snabbskuttandes för att nästan försvinna ner i markens mossa!! Stina fick sig dagens skratt :O) och hon hade dessutom mage att säga att hon skulle ha velat filma det hela eftersom det såg så roligt ut - fnys och pust ;) Jag är ju inte i 20-års åldern precis så det kostade ju på lite ;)
Jahaja åter hemma med alla individer med betoning på alla...Jag beslöt mej för att fara ut på en egen liten kvällsrunda bara för att få lite lugn å ro. Här kommer några bilder från den rundan
I våran slänt mot vägen finns det en hel del lingon :)
Kraftverksdammen i Sikfors. Järnvägsbro ovanför.
Jvl läskig hängbro över piteälven...den gungade å svajade :S
So long på er :)
Stina tar in Ila, Aigo och Tikki och jag springer i högsta hastighet i den riktning Varga tog. Jag genar över grannens tomt och grannen står storögt och tittar på, pekar och ropar -hon sprang ditåt! Jag har sån jvl fart så jag knappt hinner ropa tack tillbaka till grannen.
Inne i mitt huvud snurrar, shit oxå nu har vi en Laika på vift som kanske inte känner sig tillräckligt hemmastadd här ännu för att vilja komma tillbaks. Tänker vidare att nu blir hon borta i flera dagar och dessutom ska hon till att börja löpa, detta är inte bra...Plötsligt får jag syn på Varga vid byns återvinningsbehållare, hon var inte så långt borta iallafall...men nu börjar tafattleken!
Det fungerade inte att ropa strängt till Varga, det fungerade inte att locka henne och det som så gott som alltid brukar fungera dvs att man själv springer å gömmer sig hjälpte inte heller. Varga tyckte det hela var lattjolajban alltså, hon lät mej komma ca 10 meter ifrån sig sedan sprang hon vidare. Det går fort oxå när en smidig laika springer... Nu anlände oxå Stina som kommit med bilen utifall att det skulle bära iväg långt. Vid det här laget befann sig Varga och vi bara ett stenkast hemifrån, inne i skogen vid elljusspåret, men vad hjälpte det när hon vek undan för oss hela tiden. Jag fick helt enkelt plocka fram mina gamla målvaktstalanger, jag slängde mej efter henne och kopplet och efter en liten miss så fick jag tag i kopplet. Varga var fast...hehehe skam den som ger sig ;)
Stina stod å skrattade som en tok, tydligen hade det sett ganska komiskt ut...Jag snabbskuttandes för att nästan försvinna ner i markens mossa!! Stina fick sig dagens skratt :O) och hon hade dessutom mage att säga att hon skulle ha velat filma det hela eftersom det såg så roligt ut - fnys och pust ;) Jag är ju inte i 20-års åldern precis så det kostade ju på lite ;)
Jahaja åter hemma med alla individer med betoning på alla...Jag beslöt mej för att fara ut på en egen liten kvällsrunda bara för att få lite lugn å ro. Här kommer några bilder från den rundan
I våran slänt mot vägen finns det en hel del lingon :)
Kraftverksdammen i Sikfors. Järnvägsbro ovanför.
Jvl läskig hängbro över piteälven...den gungade å svajade :S
So long på er :)
Kommentarer
Postat av: Anna
Slutet gott allting gott, men vilket äventyr det kan bli när man minst anar och behöver :)
Postat av: Maria i Hammerdal
Hahaha... håller med Stina - det skulle ha filmats ;o) ...b d w kanske läge för lite inkallningsträning :oP
Trackback
